Men Ante tänkte försöka utnyttja dagen så han hedde sig iväg upp på garagetaket för att fixa med ett fönster medan jag och lillen for till mormor.
Allt hade kunnat vara frid och fröjd, om man inte fick ett samtal dryga timmen senare från Ante. Då hade han trillat ner från taket och ambulansen var på väg. "Men du behöver inte komma hem", sa han. Nehe...hade inte så mycket val än att stanna kvar i stan och vänta på att han skulle höra av sig igen.
Som tur är så kom han ändå skapligt undan eftersom han gled på magen ner från taket och inte föll baklänges eller någe sånt!
Så nu får jag vara föräldraledig tills hans handled och ben gått till sig.
Vi hade premiär av lillens rum idag. Han fick sova först lunchluren för att se hur han gillade det, gick ändå riktigt bra! Så nu ligger han och snusar för fullt där inne, han somnade på en gång. Äntligen får vi användning av dom jäkla dyra babyvakterna som vi köpte när han var pluttliten :)
Ska bli himla spännande å se hur natten ter sig!
Goding
Roligt att banka på mormors tv
Han blir ju faktiskt bara sötare och sötare! Den där åldern 1-1½ är sjukligt jobbig för föräldrarna, jag tror det är därför ungarna ser till att vara som sötast just då. ;)
SvaraRadera